News & Insights

Transparens och märkning av AI-genererat innehåll: Vilka krav ställer artikel 50 i AI-förordningen på er?

Sedan den 2 augusti 2026 måste AI-genererat innehåll märkas enligt artikel 50 i AI-förordningen. Läs vad kraven innebär för er och hur ni märker rätt i praktiken.

Emeli Olaison

10 november 2026
I den här artikeln
Dela

Varför AI-genererat innehåll måste märkas

Sedan den 2 augusti 2026 är artikel 50 i EU:s AI-förordning tillämplig. Transparens kring AI-genererat innehåll har därmed gått från god sed till juridiskt krav. Leverantörer av generativa AI-system måste märka sin output så att den går att upptäcka som artificiellt skapad. Den som använder AI för att skapa deepfakes eller publicera AI-genererad text i frågor av allmänt intresse måste nu tala om det för dem som exponeras för innehållet.

Vilken roll din organisation har avgör vilka krav som gäller er. Leverantör (på engelska Provider) är den som utvecklar eller säljer ett AI-system, till exempel ett företag som bygger en chatbot eller bildgenerator. Användare (på engelska Deployer) är den som köper in och använder AI-systemet i sin egen verksamhet, till exempel för marknadsföring eller kundkommunikation. De flesta företag är användare snarare än leverantörer, vilket avsnittet "Vilka krav gäller er" längre ner går igenom i detalj.

För att göra kraven hanterbara i praktiken har EU:s AI-byrå (på engelska AI Office) tagit fram en frivillig uppförandekod 'Code of Practice on Transparency of AI-Generated Content' som ger konkret vägledning för hur artikel 50 kan efterlevas. Dessutom finns kommissionens 'Riktlinjer för genomförandet av transparensskyldigheter (...)'  som är kommissionens icke-bindande tolkning av artikel 50. I den här artikeln hjälper vi dig att reda ut begreppen.

Bakgrund: rättskällorna bakom artikel 50

De fyra rättskällorna

Den här artikeln utgår från fyra kompletterande källor. Grunden är artikel 50 i AI-förordningen, som är bindande lag sedan den 2 augusti 2026. Artikeln ändrades dock genom Digital Omnibus-paketet som trädde i kraft den 27 juli 2026. Till detta kommer uppförandekoden, som är frivillig men ger konkret vägledning för märkning och detektering, samt kommissionens riktlinjer som är en icke-bindande tolkning av hela artikel 50.

Bakom artikel 50 ligger tre syften: att skydda människors autonomi, att motverka manipulation och vilseledande information samt att bygga tekniskt förtroende för AI-genererat innehåll. Genom att informera oss människor om att vi interagerar med AI eller exponeras för AI-genererat innehåll, ska det hjälpa oss att kunna fatta välgrundade beslut och bevara vår tillit till informationsekosystemet samtidigt som yttrandefriheten och mediernas trovärdighet skyddas.

Uppförandekodens historia och rättsliga status

Uppförandekoden togs fram av två arbetsgrupper under EU:s AI-byrå - en för tekniska märknings- och detekteringslösningar och en för märkning av deepfakes och AI-genererad text. Den slutgiltiga versionen fastställdes i juni 2026.

EU-kommissionen och styrelsen (den europeiska styrelsen för artificiell intelligens, bestående av företrädare för medlemsstaterna) har bedömt koden som ett “adekvat frivilligt verktyg” för att visa efterlevnad av artikel 50(2) och 50(4)-(5) AI-förordningen. Att ansluta sig är frivilligt men vid utgången av juli 2026 hade omkring 190 organisationer redan skrivit under.

Enligt kommissionens riktlinjer till artikel 50 (november 2026) ger anslutning till koden leverantörer och användare ett enkelt, förutsägbart och rättsligt säkert sätt att visa efterlevnad av artikel 50.2, 50.4 och 50.5. Tillsynsmyndigheterna inriktar då i stället sin kontroll på om ni faktiskt följer koden i praktiken. Den som inte ansluter sig måste i stället visa efterlevnad på "andra lämpliga sätt" och bör räkna med mer detaljerade frågor och begäran om information från marknadskontrollmyndigheterna (för artikel 50 är det i Sverige PTS och IMY).

Koden är uppdelad i två sektioner:

  • Sektion 1 riktar sig till leverantörer (providers) av generativa AI-system och beskriver krav på teknisk märkning och detektering av AI-genererat innehåll.
  • Sektion 2 riktar sig till tillhandahållare (deployers) av AI-system och beskriver krav på märkning av deepfakes och AI-genererad text som publiceras i frågor av allmänt intresse.

Omfattningen av artikel 50

Hela artikel 50 i Ai-förordningen består av sju punkter:

Transparens i AI-interaktion och märkning av AI-genererat innehåll för leverantörer

  • Information om AI-interaktion: Leverantörer av AI-system som är avsedda att interagera direkt med människor ska utforma systemen tydligt. Användaren ska förstå att hen pratar med en AI, till exempel en chatbot i kundtjänst. Undantag gäller om det redan är uppenbart för en normalt informerad person och för system som enligt lag används för brottsbekämpning.
    Dessutom omfattar kravet uttryckligen AI-agenter som interagerar direkt med fysiska personer eller agerar för någon annans räkning till exempel vid bokningar eller tecknande av avtal. Även de ska tydligt röja sin artificiella karaktär och vem de agerar för.
  • Märkning av AI-genererat innehåll: Leverantörer av generativa AI-system, inklusive AI-system för allmänna ändamål, ska märka sitt syntetiska innehåll i maskinläsbart format. Så att innehållet kan upptäckas som artificiellt skapat. Kravet gäller dock inte vid enbart assisterande redigering eller för lagstadgad brottsbekämpning.

Känsloigenkänning och deepfakes för tillhandahållare

  • Känsloigenkänning och biometrisk kategorisering: Den som använder system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informera de personer som exponeras. Personuppgifter ska dessutom behandlas enligt GDPR och relevant dataskyddsrätt. Undantag finns för lagstadgad brottsbekämpning.
  • Deepfakes och publicerad text: Den som använder AI för att skapa eller manipulera bild-, ljud- eller videoinnehåll som utgör en deepfake ska uppge att innehållet är artificiellt. För konstnärliga, satiriska eller liknande verk räcker dock en lättare, icke-störande upplysning.
    Samma sak gäller AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. Undantaget är om en namngiven person eller organisation har haft redaktionellt ansvar och granskat texten.

Övergripande krav och uppförandekoder

  • När och hur informationen ska ges: All information enligt ovan ska ges tydligt och urskiljbart. Den ska lämnas senast vid den första interaktionen eller exponeringen och uppfylla tillämpliga tillgänglighetskrav.
  • Förhållande till andra regler i AI-förordningen: Krav i artikel 50 påverkar inte kraven på hög risk AI-system som omfattas av bilaga III.
  • Uppförandekoder och kommissionens roll. AI-byrån fick ursprungligen uppdraget att se till att uppförandekoder upprättades men sedan omnibusen trädde ikraft den 27 juli 2026 är det i stället kommissionen som har rollen att bedöma om en kod är adekvat för att säkerställa efterlevnad. Skälet till ändringen är att uppförandekoder har begränsad rättslig verkan och inte ger någon presumtion för regelefterlevnad.

Vilka krav gäller er som leverantör eller användare?

Artikel 50 ställer olika krav beroende på om ni utvecklar generativ AI eller använder den i er verksamhet.

Roll Vem omfattas Huvudkrav Viktiga undantag
Leverantör (provider) av generativt AI-system Företag som bygger AI-system som genererar syntetiskt ljud, bild, video eller text Märk output i maskinläsbart format (digital signatur + osynlig vattenstämpel), tillhandahåll en gratis detekteringslösning, uppnå interoperabilitet senast 2 februari 2027 Enlagersmärkning räcker för slutna, fysiska produkter
Användare (deployer) av AI-system Alla som använder AI för att skapa deepfakes eller publicera AI-genererad text om frågor av allmänt intresse Märk innehållet tydligt t.ex. med EU:s AI-ikon, senast vid första exponeringstillfället Konst, satir och fiktion kräver lättare märkning; text med mänsklig redaktionell kontroll är undantagen

För de flesta företag räcker det att använda EU:s färdiga, fritt tillgängliga ikon.Den uppfyller redan kodens krav på utformning och placering, så ni behöver alltså sällan utveckla en egen lösning.

Vad detta innebär för er verksamhet

De allra flesta organisationer är användare (deployers) snarare än leverantörer. Ni använder i stället verktyg som chatbottar, bild- och videogeneratorer eller textgeneratorer för marknadsföring, kundkommunikation och rapporter, snarare än att bygga egna AI-modeller.

Konkret betyder det att en bild eller video som liknar verkliga personer, platser eller händelser och som är AI-genererad eller AI-manipulerad räknas som en deepfake. Den måste då märkas. AI-skriven text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse, till exempel nyhetsliknande innehåll eller debattartiklar, måste också märkas. Undantaget är om en namngiven person har haft redaktionellt ansvar och granskat texten. Använder ni dessutom en chatbot i kundtjänst gäller dessutom artikel 50(1): användaren ska förstå att de pratar med en AI.

Bygger ni en egen generativ AI-produkt, eller bygger vidare på en AI-modell och säljer den vidare, blir ni också leverantör. Då omfattas ni dessutom av de tyngre tekniska kraven: märkning, vattenstämpling och en egen detekteringslösning.

Så märker ni AI-genererat innehåll: fem konkreta steg

  1. Kartlägg var i verksamheten AI genererar eller manipulerar bild, ljud, video eller text (t.ex. marknadsföring, kundkommunikation, rapporter, sociala medier).
  2. Identifiera vilket innehåll som räknas som deepfake eller som text om frågor av allmänt intresse utan mänsklig redaktionell kontroll.
  3. Implementera märkning: Använd EU:s AI-ikon eller motsvarande vid publicering, enligt kodens design- och placeringsspecifikationer.
  4. Uppdatera interna policyer, utse ansvarig för redaktionell kontroll där det behövs och utbilda medarbetare som arbetar med AI-genererat innehåll.
  5. Dokumentera er bedömning av överensstämmelse med kraven, så att ni kan visa den för marknadskontrollmyndigheter vid förfrågan.

Har ni redan AI-genererat innehåll i produktion som sattes på marknaden före den 2 augusti 2026? Då har ni fram till den 2 december 2026 på er att uppfylla märkningskravet i artikel 50.2. Det beror på en övergångsregel som tillkom genom Digital Omnibus-paketet sommaren 2026.

Tänk också på skillnaden mellan systemet och det enskilda innehållet: AI-genererat innehåll eller deepfakes som skapades före den 2 augusti 2026 behöver inte märkas retroaktivt. Men om ni offentliggör eller sprider det innehållet den 2 augusti 2026 eller senare, till exempel genom att återpublicera en äldre AI-genererad bild eller artikel, måste det märkas då enligt kommissionens riktlinjer till artikel 50.

Bygger ni själva en generativ AI-produkt tillkommer ett sjätte steg: bygg in teknisk märkning och en detekteringslösning, och håll koll på deadlinen för interoperabilitet den 2 februari 2027.

Sanktioner vid bristande efterlevnad

Brister i efterlevnaden av artikel 50 kan bötfällas med upp till 15 miljoner euro eller upp till 3 procent av den globala årsomsättningen för föregående räkenskapsår, beroende på vilket belopp som är högst. Samtidigt bedömer marknadskontrollmyndigheterna överträdelsens allvar i varje enskilt fall, och kan räkna anslutning till en lämplig uppförandekod som en förmildrande omständighet.

Sammanfattning

Transparenskraven i artikel 50 är inte en framtidsfråga. De gäller redan sedan augusti 2026. Uppförandekoden ger visserligen en praktisk, EU-granskad väg att visa efterlevnad. Men den förutsätter att ni faktiskt kartlägger var AI används i er verksamhet och bygger in märkning i arbetsflödena.

På AddComply hjälper vi er att kartlägga era AI-system, bedöma vilka transparenskrav som gäller just er verksamhet och bygga en dokumenterad efterlevnadsprocess. Vi bokar gärna in en demo och visar dig vår plattform.

Förutom AI-förordningen har även dessa källor använts: 

Osäkra på var era system hamnar?

Genomför AddComplys självutvärdering, ta reda på vilken roll och risknivå ni har samt vilka skyldigheter som gäller enligt EU:s AI-förordning, och lär er mer om kraven på regelefterlevnad.

Fortsätt läsa

Mer från The AI Action Brief

The AI Action Brief

Ligg steget före EU:s AI-förordning
Fokus på ett ämne när det finns något läsvärt. Skrivet för jurist- och teknikteam. Gratis, inget onödigt utfyllnadsmaterial, och du kan avsluta prenumerationen när som helst.